DELA

Här har vi samlat ett gäng Frågor och svar om blockchain. Närmare bestämt 17 stycken. Läs och kommentera gärna vad du tycker och tänker. Det finns inga fel tankar, vi lär oss tillsammans!

Fråga 1: Vad är blockchain?

Svar: Blockchain har kommit bli ett gigantiskt buzzword som används i många olika sammanhang inom massor med industrier av många olika typer av aktörer. Från det att Bitcoin skapades 2009 där digitala siffror / transaktioner lagras på en blockkedja och försök till idéer om att lägga nästan vad som helst (både fysiska och digitala ting) på en blockkedja. Idag innefattar blockchain, beroende på vem man frågar, en rad olika tekniker som hamnar under paraplyet ”Blockchain”.

Den enklaste beskrivningen jag brukar använda mig av är att blockchain är en ny typ av databas där grundidén är att det inte ska finnas någon central part som kan ändra/manipulera databasen utan där alla inblandade aktörer kan lita på att det som finns i databasen är en korrekt sanning, lika för alla. Det finns idag Publika blockkedjor, Privata blockkedjor och cosortiumblockkedjor – Dessa har olika tillvägagångssätt för att skapa/uppnå ett tillstånd där databasen(blockkedjan) inte har en central punkt utan där alla har lika stor(liten) möjlighet att ändra databasen – det är detta man beskriver som ”graden av decentralisering” hos en blockkedja.

Graden av decentralisering

Just graden av decentralisering är en grundfråga i blockkedjor då det är det som är det verkligt revolutionerande med en blockkedja – men ibland är det som att vi tenderar att glömma bort detta och försöker fortsätta att bygga mer eller mindre centraliserade databaser mer inslag av blockkedjeteknik. Detta brukar i folkmun kallas DLT eller Distributed Ledger technology, vilket i sig är en fantastisk teknik, men det är inget nytt. Det kräver att företag/organizationer enas om samarbetsmodeller och gemensamma governnance-sturkturer där man uppnår ”consensus” och där ingen enskild aktör kan ändra blockkekdjan – det är detta man vill göra i privata nätverk, men det är svårt och graden av decentralisering kan alltid ifrågasättas här. Det finns idag ingen decentraliserad privat blockkedja och det säger sig självt lite att det går inte vara ”privat” och samtidigt uppnå ett tillstånd utan en central punkt.

Fråga 2: Vad är det för skillnad mellan olika typer av databaser?

Svar: Blockchain är en databas där varje element i databasen är sammankopplade. Detta ska göra att det i efterhand är svårt att ändra något man har lagt till i databasen. För att det inte ska gå att ändra något förutsätter det att man inte har en central punkt. Idag försöker man på olika sätt att skapa blockkedjor. De olika typerna av blockkedjor brukar beskrivas som Public/Private/consortium.

”Public blockchains” = Är ett helt öppet nätverk där vem som helst kan bidra till nätverket och där alla individer och aktörer fritt kan interagera över nätverket. Det finns här ingen mellanhand som kan ändra eller manipulera databasen. Bitcoin är ett exempel på detta. Man brukar beskriva det som att denna typ av blockkedja ska vara:
”Censorship resistant” = Betyder att det inte går att censurera någon aktör. I och med att det inte finns någon mellanhand, finns det ingen som kan stänga ute någon. Exempelvis kan en journalist som skriver och berättar för omvärlden om vad som händer inom en diktatur inte hindras från att ta emot och/eller använda bitcoin som betalning för det jobb den gör. På samma sätt blir det mycket svårt att hindra någon som använder bitcoin för att ta betalt för något som är olagligt.

”Neutral” = Nätverket är öppet och lika för alla, oavsett kön, etnicitet, land, politisk syn med mera. Ingen kan stängas ute oavsett anledning – på gott och ont.

”Borderless” = Det går inte att kontrollera nätverk inom olika länder vilket gör att nätverket blir ”landsgränsoberoende” – exempelvis går det inte att stänga av nätverket inom en diktatur, så som Iran, Venezuela eller Nordkorea.

”Public” = Åtkomst till nätverket via exempelvis API:er är öppna och tillgängliga för alla. Det är en sorts radikal transparens i alla lägen.

”Open” = I och med att det inte finns någon enskild aktör som kontrollerar nätverket finns det ingen som kan bestämma om någon ska få åtkomst till nätverket eller inte.

Andra typer av blockchains:

”Private blockchains”Denna typ av blockkedjenätverk är skapad av en enskild aktör. Vanligtvis brukar det vara ett storföretag som ligger bakom denna typ av nätverk. Exempel på detta är IBMs Hyperledger Fabric eller R3s Corda. Här finns det en eller ett par mellanhänder som faktiskt kan hindra aktörer från att delta i nätverket. Det är således inte publikt och heller inte öppet för vem som helst att antingen delta i nätverket eller interagera över nätverket. En del av det fundamentala och verkligt nya som blockchain har ”tagit med sig till världen” går på grund av detta förlorat. Ofta har private blockkedjor olika typer av mer eller mindre genomtänkta planer på att ta nätverket till en mer publik/öppen/decentraliserad typ av blockkedja någon gång i framtiden.

”Consortium blockchains”Ett större antal aktörer har gått ihop och bildat en blockkedja tillsammans. Exmeplevis Corda eller Facebooks Libra. På detta sätt vill man uppnå så hög grad av decentralisering som möjligt men fortfarande ha kontroll över nätverkets aktörer, både vad gäller aktörer som bidrar till underhåll och utveckling av själva nätverket men också över vilka som för använda nätverket för att integrera mellan varandra.

Fråga 3: Om det inte finns någon mellanhand som man kan reglera– hur kan lagar och regler fungera med publika decentraliserade nätverk som exempelvis Bitcoin?

Svar: I och med att det inte finns en mellanhand finns det heller ingen aktör som man kan reglera nätverket. I bitcoins fall finns det idag nästan 10.000 noder som bidrar tillnätverket. Detta är både privata individer och företag som kör bitcoin-noder.

Det går också att bidra till nätverket genom att vara en aktör som processerar och verifierar transaktioner. För att göra detta bränner individer eller företag processerkraft vilket drar mycket el vilket kostar mycket pengar vilket man i sin tur får betalt för att göra. Detta kallas Proof-Of-Work. Ofta går många individer ihop och verifierar transaktioner tillsammans.

Regelverk?

Idag finns det inga bra regelverk för hur man ska hantera såkallade decentraliserade teknologier. Många blockchain-förespråkar menar att det är som att man skulle ha regler som gäller för internet. D.v.s. internet ”får inte vara si, eller så”. Men så är det ju inte. Istället har man sagt att företag X som gör något på internet får inte göra det, det eller det… Skulle man skapa lagar som på samma sätt är till för blockchains skulle det se ut något så här:

Företag X som gör det möjligt för dess användare att nyttja bitcoin-blockkedjan måste förehålla sig till lagarna 1, 2, 3, 4, 5 etc… Detta istället för att regelera själva blockkedjan – vilket i sig inte är omöjligt, men i praktiken blir det extremt svårt att följa upp det i den globala värld vi lever i i dag. Man skulle i princip behöva stänga ned internet och skapa flera intranät istället.

Fråga 4: Hur kan blockkedjeteknik revolutionera och skapa verklig affärsnytta?

Svar: Det är en delad fråga. Det finns olika svar beroende på vem man frågar och vad man vill fokusera på inom blockchain. En privat blockchain förändrar egentligen inte så mycket. Etablerade storföretag på marknader där man skapat höga inträdesbarriärer får möjligheten att skapa ännu lite bättre och säkrare system. Den privata blockkedjan kan man säga förbättrar existerande lösningar inkrementellt, men i många fall går detta att lösa helt utan en blockkedja, och i de flesta fall är det så att en privat blockkedja förmodligen endast gör lösningen onödigt komplex, där arbetet för att få till blockkedjan blir större än vad själva nyttan man får av den blir. Tittar man på publika blockkedjor är det plötsligt mycket mer intressant.

En Öppen infrastruktur

En öppen blockkedjeinfrastrutur, så som bitcoin, skapar en ny typ av standard och grund för att bygga nya typer av appar och affärsmodeller. Det brukar kallas ”Dappar” som i Decentralized Applications, vilket också brukar kallas för Smarta kontrakt – det är ungefär samma sak. När vi pratar och tänker kring hur företag kan skapa affärsnytta hos öppna blockkedjor är det inte längre det klassiska ”att bygga höga inträdesbarriärer” och därmed göra det så svårt som möjligt för andra aktörer att utmana. Istället handlar det om att bygga den bästa användarnyttan.

Applikationer ovanpå blockkedjor

Vem som helst kan skapa en applikation ovanpå en publik blockkedja. Det gör att man förflyttar fokuset från att ”äga” den underliggande infrastrukturen. Och istället lägger man fokus på så att ingen, eller alla äger den äger infrastrukturen. Nyttan skapas då istället

Blockchain network , Machine learning , deep learning and neural networks concept. Blue Distributed connection atom with black background , 3d rendering

ovanpå infrastrukturen, nya typer av lösningar, och där är det inte höga inträdesbarriärer som är vägen framåt i framtiden, utan det som skapar konkurrenskraft är användarnyttan – d.v.s. den som löser flest problem och dessutom gör det så att det blir så enkelt att använda för så många som möjligt – där har vi vinnarna.

Det handlar om att skapa smarta lösningar som gör det enklare för människor att interagera med varandra i alla de olika typer av möten vi människor hamnar i både online och offline. Inte att skaffa sig så många patent som möjligt och göra det så dyrt som möjligt för andra aktörer att ta sig in på marknaden. Sen får vi se hur lagar och regler lyckas anpassa sig eller motverka publika blockkedjor – för det kommer ju inte helt utan utmaningar då länder kommer att vilja förbjuda olika typer av personer/aktörer/gärningar.

Fråga 5: Hur ser det ut med lagar och regler för publika blockkedjor? Många säger att det bara används för pengatvätt, knarkhandel och annat som man vill försöka minska i samhällen?

Svar: Det är i dagsläget en industri/marknad som ännu inte är särskilt reglerad. Detta samtidigt som vi exempelvis finansindustrin bli överöst av nya regler och lagar. Anledningen till att vi ännu inte har sett så mycket regler kring publika blockkedjor som bitcoin tror jag har att göra med att vi inte riktigt vet hur vi ska hantera dem. I bitcoins fall finns det som sagt ingen aktör i mitten som man enkelt kan reglera utan det finns en mängd av såkallade ”miners” och noder som ofta dessutom är anonyma. Det gör det hela svårt att reglera, om inte nästintill omöjligt att helt stoppa.

Vad länder kan göra dock är att förbjuda ägandet eller användandet av tex bitcoin. Vi ser exempel på detta i flera diktaturer med Iran som ett exempel, men det finns många flera. Ett annat exempel är i Indien. Där har man lämnat in ett motionsförslag om att förbjuda ägande av bitcoin. Dessutom har man föreslagit att införa ett straff på 10 års fängelse om man äger bitcoin. Detta är staters sätt att kontrollera landet och dess invånare. De gör det enklast genom att kontrollera landets pengar. Detta eftersom en valuta är ett av de absolut starkaste verktygen för att styra och ställa i ett land.

Facebooks modell

Vi ser även Facebook anta en liknande modell som Bitcoin har. I och med att nätverket är spritt över tusentals aktörer så finns det ingen att reglera, ingen att ensam stå till svars för de transaktioner som går igenom. Facebook skapar därför en foundation där ingen aktör kan äga mer än 1% av systemet och på så sätt kan man försöka skjuta ifrån sig regleringsbördan från sig själv på aktörer som hjälper folk att växla tex kronor mot Libra – d.v.s. börser och handelsplatser.

Dessa är enskilda centraliserade aktörer som måste lyda rådande lagar och regler. Detta kan jämföras med om att om 1 person begår ett brott så kan denna enkelt fällas om det finns vittnet med mera… men om det är 1000 personer i ett rum som samtidigt begår ett och samma brott – vem ska man då bestraffa? Det går liksom inte, eftersom gärningen på ett sätt är ”decentraliserad”.

Fråga 6: Är det inte väldigt dåligt att det är så svårt att reglera publika blockkedjor?

Svar: För att förstå den här frågan behöver vi tänka på att världen ser väldigt olika ut. I den del av världen som vi i Sverige befinner oss i tillsammans med övriga norden och framförallt såkallade ”västvärlden” – ja här har vi hyfsat fungerande system. Även om det finns otroliga ineffektiviteten så fungerar våra system förvånansvärt bra, mycket tack vare väl fungerande demokratier. Men i andra delar av världen ser det inte lika bra ut. I många längder kan invånare styras av dålig central aktör som exempelvis en diktatur.

Exempelvis på länder som dessa är i olika grader av misskötta statsskick: Venezuela, Argentina, Turkiet, Iran, Kina, med mera med mera… I dessa länder kan publika öppna blockkedjor vara avgörande för hur människor klarar sig. Den här typen av blockkedja är alltså som ett double-edged-sword. Den är fantastisk och den går att använda till både gott och ont. Det går mycket enklare än vanliga pengar att fuska med skatt och att tvätta pengar. Men det går också mycket bättre än vanliga pengar att använda för att motverka inflation. Eller för att få betalt för ett journalistjobb om och i en diktatur. Det går inte att stänga ute någon ur systemet bara för att en aktör vill få bort någon annan aktör eller individ.

Fråga 7: Kan man lägga vad som helst på en blockkedja?

Svar: Sedan ett gäng år tillbaka har det genomförts mängder med experiment för att genomföra transaktioner på blockkedjor. Samtidigt har det även gjorts många försök och idag finns det tusentals med projekt som försöker lägga fysiska saker på blockkedjor. Den stora utmaningen som finns här är det som många kallar för ”shit in, shit out”. Det betyder att man självklart kan lägga in en digital representation av något fysiskt ting på en blockkedja.

Men om någon fuskar med vad den lägger till på blockkedjan i samband med övergången från den fysiska till den digitala världen så fallerar hela konceptet tyvärr. Det som gör det hela svårt är att det blir extremt svårt att kontrollera huruvida det har fuskats eller inte i detta skede. Exempelvis om man ska lagra CO2-data från bilar på blockchain… Vad är det som hindrar en aktör från att ”fuska” så att lägre värden av CO2 än vad som i själva verket har släppts ut lagras på blockkedjan. Då krävs det plötsligt en mellanhand för att göra detta säkert. Inget fel med det, men i de flesta av dessa fall kan man ifrågasätta om blockchain är den bäst lämpade tekniken. Detta eftersom man här behöver en mellanhand, och då kanske det rent ut av bara blir krånligare att använda en blockchain istället för en vanliga databas.

Fråga 8: Kan man stoppa en publik blockkedja som exempelvis Bitcoin?

Svar: Det är givetvis teoretiskt möjligt, men i praktiken är det extremt svårt. Man kommer att behöva stänga ned internet för att göra detta. Vad man däremot kan göra är att reglera det och förbjuda användandet av exempelvis Bitcoin och detta är något som vi börjar se i olika länder idag, men det är inte samma sak som att stoppa det.

Fråga 9: Vad/var är blockchain idag och vad är det som är hetast just nu?

Svar: Sedan uppkomsten av Bitcoin vid början av 2009 har ”buzzword:et” Blockchain vuxit fram. Först var det 100% nördar. Sen kom bankerna in i matchen relativt tidigt, men likt hur företag i början av internet försökte skapa ”intranät” som de menade att alla skulle börja använda och att de på det viset skulle få en mycket bättre kontroll och enklare kunna bygga egna affärsmodeller på ett intranät istället för på det öppna och publika internättet, så vill många idag bygga stängda (privata) blockkedjor där man har full kontroll över samtliga aktörer. Detta gör det mycket enklare för stater och länder att reglera en blockkedja, men det tar samtidigt bort det som är nytt och unikt med blockkedjor.

I många fall kan man argumentera för att en privat blockkedja inte behöver vara en blockkedja utan det kan istället vara ett privat business network som har inspirerats från blockkedjeteknik men som inte har så mycket med själva blockchainteknologin att göra. Idag står debatten om blockchain lite och stampar där många världen över försöker övertyga andra om att just deras ”intranätsblockchain” är den bästa lösningen som kommer revolutionera världen. Det återstår att se de kommande åren hur det hela utveckar sig. Jag tror att det blir en blandning av publika och privata blockkedjor.

Fråga 10: Är bitcoin framtiden?

Svar: Det här är en fråga utan ett enkelt svar. Många menar att internet behöver sin egen valuta. Bitcoin är det närmaste vi kommer en internet-valuta idag. Samtidigt utmanar bitcoin regeringar och statsskick vilket skapar utmaningar. Ingen kan stoppa bitcoin, men reglerare kan givetvis förbjuda den. Om bitcoin är famtiden eller inte återstår att se – man kan säga att bitcoin blir vad vi människor väljer att göra den till. Kanske är det framtidens världsvaluta på internet. Kanske är det inte det? Kanske är det bara en fluga? Men vad vi nog kan säga är att den nått en så pass stor kännedom och utbrett användande att den troligtvis kommer att fortsätta att växa.

Fråga 11: Bitcoin och andra kryptovalutor verkar dra extrema mängder energi vilket påverkar världen negativt – hur går det ihop med rådande klimatutmaningar och hållbarhetsfrågor?

Svar: Det är sant att Bitcoin drar enorma mängder energi. Det är en funktion som är inbygd i dess system. Mycket förenklat skulle man kunna säga att det enda kända sättet vi har idag för att uppnå ett decentraliserat system (inbygt i en teknologi) är genom att bränna elektricitet. Vad ska man jämföra med? Det finns inget eftersom vi aldrig har sätt något liknande i världen och dessutom ännu inte vet vad bitcoin kan och kommer att kunna att ersätta.

Är det hållbart? Kanske inte i nuvarande utveckling, men det är också viktigt att förstå att mycket av den el som används är överskottsenergi som annars skulle gå förlorad. Ju billigare elen är desto större profit får en såkallad miner. Jakten på billig el och bättre bitcoin-maskiner har ökat på utvecklingen av förnyelsebar energi och kraftfulla processorer. En intressant fråga som man kan ställa sig är huruvida bitcoin-teknologin i långa loppet driver på förändringen mot förnyelsebar energi och mer effektivare datorkraft?

Fråga 12: Hur skapar man sig en konkurrensfördel om man är ett företag som är ny inom blockchain?

Svar: Det beror på. Det finns olika vägar att gå. Antingen anammar man öppna blockkedjor som bitcoin och ethereum. Det är ett väldigt experimentellt område och i många fall får företag här invänta större adoption. Det finns en skepticism runt om i världen mot just detta och om/när detta förändras till mer positivt så finns det stora möjligheter, men det är och förbli en chansning för företag åtminstone på kort sikt. Tittar man istället på Privata blockkedjor så finns det mängder med alternativ. Microsoft, Amazon, IBM med flera har lösningar som är intressanta.

För dessa lösningar har man inte samma utmaningar som öppna blockkedjor har. Men man kan samtidigt ifrågasätta hur pass decentraliserade dessa lösningar är och kan/kommer att bli. Frågan som man slutligen måste ställa sig här är huruvida man faktiskt behöver en blockkedja. Kanske är det enklare och till och med går det snabbare att lobba för att ändra vissa lagar.  Inom exempelvis digitala original och identiteter. Där kan det vara mer krångligt att försöka använda en blockkedja till ett case där man inte riktigt behöver det? För att ändå skapa sig en konkurrensfördel inom blockchain handlar det mycket om att testa och experimentera sig fram. Utvecklingen går fort snabbt framåt. Det gäller att hålla sig mycket uppdaterad och även påläst så att man förstår vad det är som händer.

Fråga 13: Vilka svårigheter och risker ser du med blockkedjor?

Svar: Risker med öppna blockkedjor, ur ett företagsperspektiv, är givetvis de oklara regelverken – det har gått så snabbt att man ännu inte har lyckats skapa några bra regelverk. Öppna blockkedjor är något helt nytt som världen inte har sett förut och det i sig för med sig utmaningar. Tittar man inom den finansiella industrin är riskerna öppna blockkedjor uppenbara när det kommer till att följa lagar och regler inom exempelvis penningtvätt och terroristfinansiering.

Fråga 14: På vilket sätt kan blockkedjor förbättra nuvarande system?

Svar: Privata blockkedjor kan skapa nya transparenta system. Egentligen behöver det inte alltid vara en blockkedja. Mmen idén om att ha en delad databas som många aktörer kan ta del av är något som skulle förbättra nuvarande system. Exempelvis inleds projekt inom nordiska banker för att dela Know Your Customer-data. Det behöver förmodligen inte vara en blockkedja då dessa aktörer kan ”komma överens” på något annat sätt än via en decentraliserad teknik, men idén om en sådan delad databas hade kanske inte kommit så långt idag utan inspirationen från bitcoin.

Fråga 15: Vad är det bästa med publika respektive privata blockkedjor?

Svar: Det bästa med publika blockkedjor som exempelvis bitcoin är att de inte går att manipulera data. Ingen kan göra det. Det finns ingen som kan exempelvis höja eller sänka inflationstakten. Det finns ingen som kan förhindra en viss person eller aktör från att genomföra transaktioner. Detta kallar systemet för att vara censurship resistent. Öppet för alla på gott och ont. Det bästa med privata blockkedjor är nog idén om att företag behöver skapa mer gemensamma databaser. Vilket innebär att de börjar samarbete mera med smarta governancemodeller. Det blir också mer digitalt och bättre för kunden.

Fråga 16: Hur kan man tjäna pengar om man inte är mellanhanden?

Svar: Det som händer i en blockchainvärld är att man lyfter bort mellanhanden. Detta gör att konkurrensfördelar inte längre handlar om att skapa höga inträdesbarriärer för andra företag. Istället handlar det om att bygga en så bra kundrelation som möjligt. De aktörer som bygger de bästa lösningar som löser flest problem för slutkunden är de som blir vinnarna. Det handlar om att bygga bra tjänster ovanpå blockkedjor och mindre om att vara mellanhanden. Med andra ord, en mellanhand. Den som bygger en platform ovnanpå blockkedjor. Och som gör det lättare för andra företag att lösa problem och som har bäst användarvänlighet. Det är den aktören jag tror vinner blir vinnaren i längden.

Fråga 17: Vad innebär blockchain för individens dataintegritet som exempelvis finansiella transaktioner?

Svar: En individs finansiella transaktioner är oerhört avslöjande. I den utvecklade värld vi lever i idag gör människor ofta många transaktioner om dagen. Det mesta vi gör tenderar att kosta pengar på ett eller annat sätt. En individs transaktioner kan avslöja saker som politisk inriktning, vanor, hälsa, sjukdomar, och mycket mer. Egentligen är det väldigt få saker som inte går att avslöja genom en individs transaktioner. Runt om i världen ser vi idag extremt centraliserade lösningar som kontrollerar de system som ger insyn i individers transaktioner.

Exempel på detta ser vi i Kina med Alipay och Wechat. Det ger en närmast total övervakning och insyn i individers allra mest privata delar av sina liv. Blockchain har potentialen att motverka detta. Genom att använda öppna decentraliserade blockkedjor som bitcoin. Kan en individ undvika att ge ifrån sig sin data kopplat till hela sin identitet och därmed undvika att övervakas. Vi ser idag många som försöker skapa olika typer av datalagringslösningar med hjälp av blockchain. Tanken är där att det ska ge kontroll och ägande av datan tillbaka till individen. Vi pratar här om såkallade pseudonyma identiteter online.

En jämförelse

En jämförelse vore så här: Om du tänker dig att du är ute på ditt landställe i skogen. Du  går runt i lera utanför ditt hus. Vartenda fotavtryck du ger ifrån dig lagras idag i den digitala världen hos centrala företag eller orgnaisationer. Dessa företag kan sedan analysera denna data. De kan då exmepelvis ta reda på hur de kan få dig att sympatisera med ett annat parti. Eller hur de kan få dig att köpa någon annan produkt med mera. Att använda en blockkedja med bra privacy funktioner. Kan vara som att öppna upp för möjligheten att sudda ut varje fotavtryck efter att du gått i leran. Eller att bara du kan se dina fotavtryck, men ingen annan, utan din tillåtelse.

Har du några frågor och svar om blockchain som du gärna delar med dig av? Kommentera här eller skicka oss ett mail

LÄMNA ETT SVAR

Lämna en kommentar
Ange ditt namn här