DELA

Vad är en shitcoin? Ja, faktum är att inom kryptovärlden har flera nya ord och begrepp vuxit fram. Bland annat Hodl, Shitcoin, Paper wallet, Softfork, Hardfork med flera. Ett av dessa är ökennamnet ”shitcoin” – ett namn många insatta väljer att kalla dåliga kryptovalutor för. Vissa bitcoinmaximalister menar att allt annat än Bitcoin är såkallade ”shitcoins”. Därmed att en altcoin är samma sak som en shitcoin enligt dessa, dvs en sämre kopia av Bitcoin. Andra menar att det inte behöver vara så extremt utan att det finns flera coins utöver Bitcoin som är bra. Men att det samtidigt finns många coins som är att klassa som shitcoin.

Altcoin = Alla kryptovalutor förutom Bitcoin kallas detta.
Bitcoinmaximalist = De som bara tror på Bitcoin som världsvaluta i framtiden.
Shitcoin = En riktigt dålig kryptovaluta som inte bör vara värt någonting alls.
Fiat-pengar = Vanliga pengar, exempelvis SEK, EUR, USD.
HODL = Slang för ”Hold your bitcoin for dear life”.

Vad är en Shitcoin?

En shitcoin är ett namn som man ger kryptovalutor som är värdelösa. Under boomen förra året och början av detta år växte det fram flera tusen olika kryptovalutor. Flera av dessa är bara rena rama scams och andra är mindre lyckade försök att förbättra Bitcoin. En shitscoin är helt enkelt en misslyckad kryptovaluta som fortfarande kan ha ett visst värde, men som många tror egentligen är helt värdelös. I många av fallen med Shitcoins kan det exempelvis vara så att några få individer (grundarna) äger nästan alla coins. Många shitcoins har rasat med 90-99% under året.

Finns det Fiat-pengar som har blivit shitcoins?

”Fiat-pengar” – kallas de vanliga pengar som vi använder i länder och samhällen. D.v.s. papperslappar, metallbitar och även nu digitaliserade former av dessa. Denna typ av pengar styrs av en riskbank/centralbank. Allmänheten får inte veta exakt hur många av dessa pengar det finns i cirkulation, men det är upp till en centralbank att försöka styra värdet på fiat-pengar. Samhället i sin tur litar på att centralbanker gör sitt yttersta för att värdet på pengen ska vara konstant över tid. Nog får vi anta att centralbanker också gör sitt yttersta för att lyckas med denna uppgift.

Samtidigt är det viktigt att förstå att detta inte är en lätt uppgift idag. I en allt mer globaliserad värld med valutor som ”krigar” mot varandra har det blivit en supersvår uppgift. Detta kallas för currency war och det finns många bra böcker om detta. Bland andra: The Internet Of Money och Currency Wars är två bra böcker som handlar om detta. Vissa menar att denna uppgift är långt mycket svårare än vad vi människor klarar av att hantera. Det är alltså för svårt att förstå effekten av att manipulera värdet på en valuta i nutid och vad det får för effekt på lång sikt. Det finns massvis med variabler som avgör en valutas värde. Ett av dessa är mängden av en valuta som det finns tillgång till.

För att ge ett exempel så skriver Svenska Riksbankens om deras uppgift så här:

Kronan har inte behållt sitt värde

Det vill säga att deras uppgift är att se till att kronan ska behålla sitt värde över tid. Om vi ser till värdet av svenska Kronan 2018 så har den gått ned med ca 10-15% under året. Många är besvikna över detta och undrar vad tusan Riksbanken håller på med. Riksbanken å sin sida har förmodligen en mer långsiktig plan där de tror att det de gör idag (artificiellt låga räntor, minusränta etc) ska på sikt göra att kronan ökar/behåller sitt värde. Det är dock upp till bevis om man lyckas med detta, något bara framtiden kan utvisa. Ser vi över tid på priset på mjölk kan vi konstatera att kronans köpkraft stadigt minskat över tid:

Det grafen visar är att på 50 talet fick man betala ca en krona för en liter mjölk. Idag får man knappt 0,1 liter mjölk för samma pengar. Kronans värde har med andra ord kraftigt försvagats.

Tar vi en titt hur det ser ut globalt istället förstår vi snabbt att vi har det ganska bra i Sverige jämfört med andra länder. Samtidigt är det förundransvärt hur ett såpass utvecklat land som Sverige befinner sig på listan nedan tillsammans med flera utvecklingsländer.

Argentina

Den Argentinska Peso har fallit mer än 45% under 2018. Deras centralbank har höjt räntan till 60% i försök att återfå värdet på Peson. Detta är förstås helt galet och landets befolkning har fått se sina tillgångar i Peso kraftigt försvagas. Det går inte att beskriva med andra ord än att det är en total katastrof.

Brasilien

Brasiliens valuta har gått mycket dåligt mot Dollarn under 2018 och tappat hela 30% i värde.

Indien

Tidigare i år beslutade landets regering att ta bort 500 och 100 sedlar. Man beslutade att ta bort dessa klockan 20:00 en kväll och att deras värde skulle upphöra efter midnatt. Massvis med människor som hade pengar i dessa fick se dem bli värdelösa.

Turkiet

Turkiets lira har gått otroligt dåligt och tappat hela 80% mot dollarn. Detta p.g.a olika tullar som sats upp i handel mellan länderna. Erdogan, Turkiets ledare, gick ut i media och tv och bad alla invånare att köpa mer lira och ”hålla ut”. Med andra ord går han ut och ber alla att ”hodla” Liran.

Venezuela

Venezuela är ett skräckexempel där landets styre (mer eller mindre kommunism) fått dess valuta att kollapsa totalt. Trolig anledning är att man printat enorma mängder av landets valuta. Vilket gör att tillgången ökat samtidigt som efterfrågan minskat. Fullkomlig katastrof och en helt utraderad ekonomi. Tänk dig själv att sitta på ett sparkonto med 300.000 SEK och så plötsligt är dessa pengar inte värde något.

 

USAs enorma skulder – en stor fruktan.

Nu finns det många experter, där ibland berömde hedgefond managern Rai Dalio som menar att USA växande skulder är ett enormt problem. Att inflationskriserna i länderna som nämnts ovan bara är en början och att USA:s dollar är nästa steg. Han menar vidare att inflationskriser i ekonomier alltid börjar i de mindre utvecklade länderna och därefter eskalerar till mer utvecklade länder. USA har en otrolig skuld som vuxit enormt sedan finanskrisen 2008. Ca 22 triljoner dollar i skuld har man i dagsläget.

Kan du tänka dig vad som skulle hända exempelvis räntan höjdes i USA till 60% som i Argentina? Det skulle inte gå. Det finns så mycket skulder att de skulle knappt kunna betala ens om räntan gick upp med några procent. Detta gör att vi är i ett speciellt läge i världshistorien. Där Centralbanker världen över (med FED, amerikanska centralbanken i spetsen) har tryckt pengar på på pengar sedan finanskrisen.

Fiat ShitCoins?

Nu menar många inom kryptovärlden att det finns många fiatpengar som också är att klassa som shitcoins. Exempelvis de fiatpengar som nämnts i detta inlägg. Där vi har Turkiska liran som ett exempel. Denna ”shitcoin” har fallit enormt under 2018 och nu ber landets ledare befolkningen att inte tappa tron på liran. Tänk dig ungefär som en kryptovaluta vars ”grundare” går ut och ber alla att fortsätta tro på kryptovalutan.

Ett vanligt förekommande argument för varför fiatpengar är bättre än kryptovalutor är för att de är uppbackade av en stat/regering/diktatur/riksbank/centralbank osv… Men är detta verkligen bra i alla länder? Det finns många länder där det bevisligen inte är bra.

Framtiden är oviss, intressant och spännande. Blockchainbloggen hoppas på framgång och lycka åt alla ekonomier som gått dåligt under 2018 och att vi får se förbättrade situationer världen över för alla människor som idag saknar tillgång till finansiella system. Till alla människor som lever i ekonomier som vanvårdats likt de som beskrivits i det här inlägget. Är kryptovalutor lösningen för dessa? Kanske, kanske inte. Förmodligen är lösningen långt mycket mer komplex än att slänga in en kryptovaluta. Men för många människor i dessa länder kan kryptovalutor vara ett alternativ för att behålla värdet på sina pengar över tid.

// Blockchainbloggen

LÄMNA ETT SVAR

Lämna en kommentar
Ange ditt namn här