DELA

10 år sedan finanskraschen

Det har nu gått10 år sedan finanskraschen som påverkade världsekonomin i stor skala. Det hela började med att bankirer lånade ut lån på lån på lån för bostäder. Människor ville spekulera i bostadsköp och lånade för att köpa ett extra hus och lånade sedan mera och mera. Det gick till den gräns att banken Lehman Brothers till slut fick tacka för sig och gå i konkurs. September 2008.

Veckorna och månaderna, ja till och med åren efter finanskraschen fick sig hela världen en rejäl nedgång i eknomier. Världen över kraschade börser till följd av det vårdslösa utlånandet av pengar. Centralbanker och regeringar fick gå in och täcka upp med såkallade ”räddningslån”. Inte sedan 1929 hade den globala finansmarknaden kännt av något i den här stilen. Vems var felet? Svår fråga förstås. Frågar man banktjänstemän kan svaret vara att de som lånar så där hejdlöst mycket pengar får skylla sig själva. Frågar man politiker, anser de att banker inte ska kunna låna ut så som de gjorde. Frågar man privatpersoner så är väl svaret nånstanns mitt emellan. Klart är att människans girighet är en stor faktor till sådanna här händelser. Mycket vill ha mer. Nu är det 10 år sedan finanskraschen och i det här inlägget går vi tillbaka i tiden och tittar på vad som hänt.

En ny idé föddes

I samband med den stora finanskraschen föddes en helt ny idé. En ny teknik som ingen hade sett tidigare. Året var 2008 och månaden oktober. Ungefär ett år efter finanskraschen. Satoshi Nakamoto hade publiserat ett whitepaper som han kallade bitcoin white paper. Här kan du för övrigt läsa Bitcoin Whitepaper! White papret innehöll instruktioner och förklaringar för hur en ny typ av valuta kunde se ut. En internetvaluta baserad på fördefinerade regler i ett datorprogram. Denna typ av valuta skulle vara helt peer-to-peer, dvs ingen bank skulle agera mellanhand. Transaktioner skulle gå direkt från person A via systemet till person B, helt utan mänsklig mellanhand inblandad. Detta system kallade han för Bitcoin. Tekniken bakom systemet fick därefter namnet Blockchain. När banker väljer att prata om blockchain kallar det de idag för Distrubuted ledger technology.

Välarbetat projekt

Många menar att Satoshi Nakamoto måste ha jobbat på bitcoin-systemet i flera månader och kanske till och med år innan Lehman-kraschen. Men det är också tydligt att Satoshi påverkades av dåvarande finansiella kris. Med tanke på tajmingen av ett sådant system så är det troligt. Dessutom står det skrivit i Bitcoins första transaktion (block) ” ”Chancellor on brink of second bailout for banks.”.

Tiden sedan dess har bitcoin spridits över världen i omgångar. Idag känner nog de flesta till den eller har åtminstone hört talas om den. Man vet att bitcoin finns. Men fortfarande har extremt få personer kunskap om både bitcoin och blockchain teknologi. Många menar idag att det är en valuta som inte är knuten till de andra finansiella systemen vars pengar kallas för ”fiatvalutor”. Fiatvalutor är backade av riksbanker/centralbanker och dess värde styrs av ett få tal personer på dessa banker.

Bitcoin är idag hyllat av många, däribland flera av grundarna av PayPal, flera tidigare facebook och google chefer och många menar att bitcoin har en god chans att bli världens största globala internetvaluta. Andra menar precis tvärtom, den är dödsdömd. En av dessa personer är den mäktiga Jamie Dimon på investmentbanken J.P Morgan. Han har flera gånger sagt att bitcoin är en scam och att den inte fyller någon vettig funktion alls.

Utlånandet av pengar

Sedan finanskraschen 2007-2008 har centralbanker/regeringar lånat ut oerhört stora mängder pengar. Man har också haft artificiellt låga räntor vilket i annat språk betyder att man trycker pengar ur tomma intet. Varför gör man detta? Jo för att rädda de stater, regeringar, bolag etc som inte längre går bra. De som går med förstlust och annars inte skulle överleva. Idag har USA, alltså landet USA, hela 21,5 trilljoner dollar i skuld. Dessutom äger Kina 30% av USA statsskuld. Det är oerhörda pengar. Och många andra länder har liknande.

Vad händer när ett land inte kan betala för sig längre?

När ett land inte kan betala för sig längre uppstår ofta försök till att trycka mer pengar för att täcka skulderna. När man trycker mer pengar blir varje krona/dollar/lira eller vad man än har för valuta mindre värt. Detta eftersom en ”peng” blir en mindre andel av totala antalet pengar. Tänk ungefär så här: du har 1 krona. I samhället du lever i finns 100 kronor. Du äger med andra ord 1/100 del av samhällets pengar. Om samhällets riksbank nu trycker 100 nya kronor så att det finns 200 kronor. Då har du bara 1/200 del, alltså hälften så mycket. Du har lika mycket pengar, men värdet på din peng är bara hälften mot vad den var innan. Komplicerat? Ja det är komplicerat. Men det är så här det ser ut i världen och ända sedan finanskraschen har man tryckt pengar, man har tryckt och tryckt och tryckt. Ringer det någon klocka? För mig gör det det. Under finanskraschen lånade man ut lån på lån på lån och nu har man alltså tryckt på tryckt på tryckt på tryckt nya pengar.

Därför äger man bitcoin

Skulle den skuld vi har i världen idag tillslut bli för stor så att vi inte kan betala för den. Eller att värdet på våra pengar urholkas som effekt av tryckandet av nya pengar. Ja då kraschar flera valutor och det blir en dominoeffekt. Men bitcoin kan man inte trycka nya pengar av.

Bitcoin har en bestämt mängd på max 21 miljoner bitcoin. Man kan dela en Bitcoin i 8 decimaler och inflationen på nya bitcoins är bestämd i förväg. Den sjunker stadigt under de kommande 120 åren. Efter 120 år har den noll i inflation. Spännande va?

 

LÄMNA ETT SVAR

Lämna en kommentar
Ange ditt namn här